Kreditvärden
Latest Episodes
167: Government cheese
Hur används skattepengarna i Sverige och var kommer de från egentligen? I det här avsnittet pratar vi om detta med Johanna Jeansson, kanslichef och grundare av Kunskapsverket. I två nyligen publicerad
166: Gratislunch eller springnota?
Debatten gr varm om den svenska skulden och om det r dags fr svenska staten att lna till vissa utgifter. Detta avsnitt av gstas av en av Sveriges mest namnkunniga nationalekonomer, Lars Calmfors,
165: Paradigmskiftet
Som vana lyssnare av Kreditvrden nog redan vet kommer snart nnu mer vlfrd behva produceras med mindre resurser. Kanske behvs ett paradigmskifte i finansieringen av delar av det offentliga tagan
164: Sju svåra år?
I r spr Boverket att 17 500 nya bostder pbrjas, att jmfra med 56 700 under 2022 och det bedmda rliga behovet om 67 000 nya bostder fram till 2030. Det r allts en kris i bostadsbyggandet oc
163: En riskfylld tid
I frra avsnittet konstaterade vi 2024 kan bli ett sinnessjukt spnnande r. ret har p hemmaplan brjat med en omfattande diskussion om beredskap och risken fr krig. r det ngot som verkligen ligg
162: Ett sinnessjukt spännande år
Med 2023 snart i backspegeln kan vi konstatera att det sannerligen var inflationsbekmpningens r. Centralbanker har i tandem hjt styrrntor och rullat tillbaka tidigare okonventionella tgrder fr
161: Bara vanligt vatten
Finns det ngon infrastruktur som r viktigare n kreditmarknaden? Mjligen skulle det kunna vara det som r en frutsttning fr livet sjlvt vatten. I det hr avsnittet ger Pr Dalhielm, vd p Sve
160: Vad kostar det att inte sabba naturen?
P finansmarknaden kas ambitionerna fr att bidra till omstllningen till ett hllbart samhlle och arbetet brjar breddas frn klimatomstllningen till andra aspekter av miljmssig hllbarhet. I de
159: Kris i välfärden?
Det r mycket i nyhetsfldet om vlfrdens kostnadsutmaningar. Det talas om skattehjningar, underskott och nedskringar. Men hur hnger det ihop med kommunsektorns finansiella stllning verlag? r d
158: Klimatet som geopolitik
Vi lever i en skerhetspolitiskt mycket svrare tid n p lnge. ven generellt spelar geopolitiken, allts relationen mellan lnder med utgngspunkt i geografi, en strre roll p flera fronter exem